Efter tre år av ständigt nya kriser förväntas det närmaste året bli inledningsvist tufft medan tillväxten vänder uppåt mot slutet av året, men det finns också gott om omständigheter som kan skapa ny turbulens. Hur kan man förbereda sig som ansvarig för de finansiella riskerna?

Tillväxten förväntas ta fart igen mot slutet av året…

Huvudscenario i de flesta makroprognoser är att från dagens tillstånd av mild recession kommer ytterligare avmattning av den svenska konjunkturen under första hälften av 2024. Därefter kan tillväxten vända upp igen, förutsatt att inflation och därmed räntor börjar sänkas, och under förutsättning att exportmarknaderna runt omkring oss inte försvagas mer än väntat.

Svenska kronan och andra räntekänsliga valutor, som till exempel norska kronan, kan börja stärkas något. Dollar förväntas tappa styrka, som oftast sker när den globala oron minskar.

Enligt PwC’s CEO Survey 2024 är svenska vd:ar lite mer pessimistiska. Bara 21 procent tror på tillväxt i Sverige under det kommande året, medan fler är positiva till tillväxten globalt. Hälften av bolagen i studien behöver höja försäljningspriserna för att hålla uppe lönsamheten.

… men riskerna är större än på många år

Samtidigt som de kända drivkrafterna i ekonomin är positiva finns det situationer i omvärlden som skapar stor osäkerhet:

• Utveckling av geopolitiska konflikter, till exempel i Mellanöstern och mellan Kina och Taiwan.
• Hälften av världens befolkning går till val, bland dem för oss viktiga handelspartners som Indien och Storbritannien. Utgången av valet i USA är det som kan få mest svårförutsebara konsekvenser, inte minst för globala handelsrelationer och USA:s agerande i konfliktzoner.
• Stora mängder lån förfaller under de närmaste åren. Många av dem är lån till kreditsvaga bolag som förlängdes under Covid. Finansiering kan komma att belasta kapitalmarknader och höja räntemarginaler.

Hur kan man arbeta med finansiella risker i en osäker värld?

Riskstrategier är ofta långsiktiga och stabila. Nordeas Treasury Surveys till exempel visar att Finanspolicys i genomsnitt justeras vart tionde år. Så när ni gör era strategi- och affärsplaner, om ni inte har gjort det under de tre senaste turbulenta åren, passa på att göra en ordentlig översyn av strategin för de finansiella riskerna också. Att vända och vrida på riskanalyser måste inte leda till förändring, det kan räcka med att bli mer uppmärksam på när åtgärder behövs. Det här är några förslag på vad man kan tänka på när man gör en sådan översyn.

Utmana riskhanteringen

Det är bra att riskstrategier är stabila, men man måste vara uppmärksam på när omständigheterna de bygger på förändras och då också anpassa strategin. Då och då är det bra att gå tillbaka och ifrågasätta hur vi hanterar risker i valutor, räntor, råvarupriser, motparter och likviditet.

Ställ er de grundläggande frågorna: varför skyddar vi aktivt vissa risker och inte andra? Om vi har räknat med naturliga säkringar eller friskrivningar i avtal, är de fortfarande oförändrade?

I vilken balansräknings- eller resultatpost eller i vilket nyckeltal uppstår risken och effekten av säkringen? Framför allt, fokusera på hur likviditeten, det vill säga kassaflöde och kovenanter (tvingande nyckeltal) i låneavtal, påverkas både av själva risken och av säkringen.

Tänk på att risker kan vara kopplade

Situationer som skapar störning på en specifik marknad får ofta genomslag på flera områden eller följdreaktioner som borde bedömas tillsammans.

En eskalering av konflikterna i Mellanöstern skulle till exempel kunna leda till höjda energipriser, därmed högre råvarupriser generellt och högre fraktkostnader. Högre prisnivåer i sin tur driver upp inflation och räntor.

Ett annat exempel skulle kunna vara att händelser som skapar störningar för det egna företaget orsakar problem även i näraliggande verksamheter, till exempel för kunder och leverantörer. Det kan driva upp rörelsekapitalet och orsaka kundförluster. Hur ser försäkringsskydd, garanti-ramar och rörelsekapitalfinansiering ut?

Gör stress-tester för extrema engångshändelser

Strategikonsulter som McKinsey (Stress-testing for non-financial companies) och Boston Consulting Group (The new world of risk—and what to do about it) beskriver en värld som blir mer och mer oförutsägbar, där man behöver räkna med en större frekvens av ”unknown unknowns”, det vill säga helt oväntade händelser.

Covid var en sådan händelse och översvämningar, orkaner och andra effekter av klimatförändringar kommer bli mer vanliga, men svårförutsägbara.

Ett sätt att stress-testa kan vara att göra break-even analyser på en specifik parameter. Hur mycket kan en kurs eller ett pris röra sig innan vi får problem?

Ett annat sätt är att göra en känslighetsanalys inte på en sannolik pris- eller kursutveckling, utan på en extrem men kortvarig nivå. Ett exempel på när kursrörelser har fått stora konsekvenser snabbt är de nästan omedelbara problem de snabba räntehöjningarna orsakade för fastighetsbolagen i Sverige.

Energipriser har historiskt varit bland de mest volatila. Där finns det gott om exempel på hur extrema prisrörelser har fått stora konsekvenser när riskhanteringen har varit ineffektiv eller ibland till och med helt feltänkt. Marinservice och -tradingbolaget OW Bunker till exempel, gick från nyligen börsnoterat och välmående till konkurs på tre månader när oljepriserna rasade för tio år sedan.

Så, som ansvarig för finansiella risker kan du alltså förbereda dig på nya perioder av extrema pris- och kursrörelser genom att gå igenom delarna i riskhanteringen och försäkra dig om att de tillsammans skapar en effektiv helhet.

 

Janet Claesson, Finanskonsult