Detta är min sista artikel i en serie om tre artiklar som beskriver min CSRD-resa. Mina två första artiklar handlade om mina lessons-learned på vägen från upprättande av DMA (Dubbla Materialitetsanalysen) till en färdig rapport och några råd på vägen utifrån det du kan påverka och det du påverkas av.
En liten påminnelse om vem jag är; mitt namn är Ghalia Saidavi Lindberg; ekonom, projektledare och systementusiast, med en passion för att se människan i helheten och jag har nu jobbat i drygt ett år som projektledare för implementering av den nya hållbarhetsrapporteringen enligt Årsredovisningslagen och principerna i ESRS i ett stort svenskt noterat bolag.
Att förstå vad som betyder mest
Allt börjar med DMA (Double Materiality Assessment) och IMA (Impact Materiality Assessment), analysen som hjälper er att skilja på brus och verklig betydelse. Här identifieras de frågor som både påverkar ert företag och där ni själva gör störst avtryck i omvärlden. Det är i denna fas som kompassriktningen sätts, och ni får syn på vad som faktiskt spelar roll.
Från insikt till handling
När bilden är tydlig förvandlas analysen till något mer än ord på ett papper. De väsentliga frågorna blir grunden för strategiska mål, nyckeltal och konkreta aktiviteter. Datainsamlingen blir ett verktyg för lärande, ni upptäcker var ni redan har styrkor, men också vilka områden som kräver modiga beslut. Samtidigt börjar berättelsen ta form: varför just ni engagerar er, vilken skillnad ni vill göra och hur ert arbete bidrar till en större helhet.
Rapporten som startpunkt
När rapporten slutligen står färdig är den inte slutmålet, utan början på något nytt. Den färdiga hållbarhetsrapporten blir både en karta och en berättelse: en karta för att navigera framtidens hållbarhetsutmaningar och en berättelse som skapar förtroende och inspiration hos kunder, investerare, medarbetare och andra intressenter. På så sätt blir vägen från DMA och IMA till färdig rapport också en resa mot långsiktig relevans, styrka och positiv påverkan.
Rapportering & Revision
Lärdomarna i första artikeln fördjupades på vägen och när vår färdiga rapport väl skulle revideras så blev framförallt den andra punkten avgörande för att lyckas. Ni kanske kommer ihåg de fyra lessons-learned som jag tog upp i första artikeln;
- Lessons-learned #1 – VM i akronymer
- Lessons-learned #2 – Apropå Revisorer
- Lessons-learned #3 – Intressenter och den dubbla-materialitetsanalysen
- Lessons-learned #4 – CSRD som project
Hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen kräver, precis som den finansiella rapporteringen, noggrannhet och en god kommunikation. Så kom ihåg att CSRD påverkar både er och era revisorer, det är en gemensam förändring samtidigt som det kan vara fördelaktig att se arbetet som ett gemensamt projekt med tydlig ansvarsfördelning. Planera gärna in delleveranser hela vägen fram till årsredovisningen och boka löpande avstämningar för att säkerställa samsyn i CSRD-frågorna.
Tack för mig!
När rapporten nu är färdigskriven öppnas dörren till nästa steg – att använda kunskapen för att faktiskt förändra och förbättra verksamheten. De insikter som framkommit i CSRD-arbetet kan bli en kompass för att fatta modiga beslut, driva innovation och stärka ert bidrag till en mer hållbar framtid. På så sätt blir rapporteringen inte slutpunkten, utan startskottet för en resa där hållbarhet och affärsutveckling går hand i hand.
Jag har nu överlämnat projektet till en kollega som får driva flytten från projektfas till förvaltning. Vi har under året funnit många möjligheter samtidigt som en del utmaningar uppdagades. Bolagets arbete med hållbarhet kommer att fortsätta och intensifieras, inte minst under rådande geopolitiska förutsättningarna. Hållbarhet handlar främst om människan och vår plats i samhället och på jorden. Tillsammans kan vi göra skillnad och ibland börjar allt med en rapport 😉
Rapporten publiceras den 23 oktober.
