Digitaliseringen är här för att stanna

Vi lever i en tid av imponerande teknisk innovation och där digitaliseringen fortsätter att öka inom flera stora branscher. På senare tid har Covid-19-pandemin dessutom accelererat och påtvingat digital transformation runt om i världen. Pandemin har i hög grad förändrat hur vi arbetar, lär oss, shoppar och interagerar med varandra. Företagsledare insåg snabbt att de är tvungna att anpassa sina organisationer, särskilt på grund av omställningen med anställda som arbetar på distans. Befintliga affärs- och verksamhetsprocesser behöver anpassas till en ny normal där huvuddelen av verksamheten nu praktiskt taget sker digitalt. Digitaliseringen är här för att stanna och är en stor bidragande faktor för att lyckas möta anställdas, partners, leverantörers och kunders krav både på kort och lång sikt. I en rapport från Almega 2021 säger Microsofts dåvarande VD Hélène Barnekow: “Digital teknik kommer att bli en allt viktigare del i såväl våra privata liv som i våra arbetsliv.”

Här är några exempel på varför digitaliseringen är viktig för att öka verksamhetens konkurrensfördel:

• Automatisering av arbetsuppgifter, processer och rutiner
• Förenklade uppgraderingar av mjukvara
• Möjliggör optimerad precision i beräkningar
• Reducerade kostnader
• Remote produktivitet
• Ökad intern kontroll

Kommer ekonomens roll att inskränkas på grund av digitaliseringen?

Världen förändras snabbare än någonsin och mängden data att hantera ökar kraftigt för varje år och förväntas fortsätta öka. Sveriges Forskningsinstitut, RISE skriver i en artikel publicerad 2021 “Från 2010 till 2020 ökade mängden data i världen med 5000 procent, från 1,2 biljoner gigabyte till 59 biljoner. Spola fram till 2025 och prognosen säger att vi inte bara blivit bekväma med en ny enhet (zettabyte) utan även passat på att ytterligare trippla mängden data”. Innebär detta att koncept såsom Big data, Artificiell intelligens, Machine learning, och Business intelligence kommer att ersätta eller inskränka ekonomens roll?

Jag träffar min mentor Jonas, Interim CFO/Senior Business Controller för att höra hans syn på frågan: “Min uppfattning är att ekonomens roll kommer att bli viktigare än någonsin. I takt med att ekonomifunktionen ersätter repetitiva arbetsuppgifter och processer med hjälp av digitala verktyg, så kommer det att frigöras arbetskraft för mer värdeskapande aktiviteter. Det i sin tur kommer att ställa förändrade krav på anställda inom ekonomifunktionen både ur ett mindset- och kompetensperspektiv”. – säger Jonas

Det är därmed sannolikt att vissa enklare administrativa roller kan komma att ersättas både med digitala lösningar, men därtill tillkommer det även nya kvalitativa roller. Enligt OECD:s beräkningar är det enbart cirka 14 procent av jobben som skulle kunna automatiseras helt. Det kommer således bli allt viktigare för ekonomen att förflytta sig från att vara en “number cruncher” till en business partner och agera mer proaktivt för att vara relevant.

Digitaliseringens påverkan på rollen som controller

Värdeskapande aktiviteter kan betyda olika beroende din roll inom ekonomifunktionen. För controllern innebär det bland annat mer tid för analys, effektivisering av processer och rutiner, strategiarbete och framtagande av kvalitativa beslutsunderlag till ledningen. Dessa arbetsuppgifter förekommer dock redan idag och är en del av gängse controller-ansvar. Så vilka förändringar medför digitaliseringen som kan förväntas påverka controller-rollen på kort och lång sikt?

På kort sikt är kunskaper inom Excel, bokföringsprogram och affärssystem fortsatt ett grundläggande krav för att få anställning som controller. Om man däremot skannar jobbannonserna för controllers den senaste tiden, så är det tydligt att kravet på IT-kunskaper har ökat. “Utvecklingen på controller-marknaden tenderar att ställa högre krav på IT-kunskaper än tidigare. Allt från kunskaper inom SQL och databaser, rapportutveckling i Power-BI till att projektleda införandet av nya affärssystem.” – poängterar Jonas.

En möjlig utveckling för controllern på lång sikt är att försöka fylla gapet mellan verksamheten och IT på operativ nivå. Ett bra samarbete mellan verksamheten och IT-avdelningen är central för att leda företaget i rätt riktning. När samordningen mellan verksamhet och IT inte fungerar optimalt syns det i form av dålig styrning, sämre produktivitet och utfall. Sheri Rhodes, tidigare CIO och numera CCO på Workday understryker i ett uttalande publicerat på IDG “Dålig samordning mellan avdelningar och stuprörsmässigt beslutsfattande kan bromsa en organisations förmåga att snabbt möta förändringar i den inre eller yttre omgivningen”.

Det är vanligt förekommande att verksamheten saknar tillräcklig IT-kompetens för att samverka med IT-avdelningen på ett optimalt sätt. Gapet förväntas bli större i och med att de anställdas IT-kunskaper inte ökar i samma takt som digitaliseringen av arbetsuppgifterna.

Controllern har således här ett ypperligt tillfälle att agera som en värdefull brygga mellan verksamheten och IT-avdelningen. Detta kommer dock givetvis kräva att controllern bemästrar fler IT-kunskaper än tidigare för att kunna konkurrera med sina kollegor i branschen. Det kommer då inte längre räcka att enbart plocka fram och bearbeta stora mängder data. Controllern kommer förväntas tidigt kunna upptäcka dålig datakvalitet som inte håller som beslutsunderlag. Rekommendationen är därför att redan idag fokusera på att utöka sina IT-kunskaper för att få försprång på controller-marknaden innan det är för sent.

/Elias Awadis, Interim Senior Business Controller / Digital Manager