För fyra månader sedan skrev jag min första artikel om CSRD i en serie av tre. Ni kanske kommer ihåg de fyra lessons learned som jag tog upp;
- Lessons learned #1 – VM i akronymer
- Lessons learned #2 – Apropå Revisorer
- Lessons learned #3 – Intressenter och den dubbla materialitetsanalysen
- Lessons learned #4 – CSRD som projekt
Kort sagt så omfattade min förra artikel det som jag hade lärt mig då. Mitt CSRD-projekt har fortsatt och den första versionen av vår rapport har lämnats till revisorerna och ska läggas fram till styrelsen i närtid. Mycket har hänt i CSRD-världen sen i februari. Men mer om detta senare i artikeln.
En liten påminnelse om vem jag är; mitt namn är Ghalia Saidavi Lindberg; ekonom, projektledare och systementusiast, med en passion för att se människan i helheten.
I den här artikeln fortsätter jag att dela med mig av insikter och lärdomar från mitt arbete. Kanske frågar du dig varför det är relevant för dig? Ett enkelt svar är att det är klokt att undvika misstag som andra redan har gjort. Men jag vill också ge en inblick i vad som händer just nu i mitt projekt, i det skede där fokus skiftar från rapportering till strategiskt arbete, och visa hur arbetet med CSRD faktiskt kan göra verklig skillnad.
Det du kan påverka – Ditt Projekt
Precis som i alla projekt är det avgörande att hålla styrgrupp och styrelse informerade och involverade för att möjliggöra snabba och välgrundade beslut längs vägen. För den som leder eller arbetar i ett CSRD-projekt innebär det också att våga ställa de svåra frågorna, även till personer i ledande ställning.
Många av frågorna som aktualiseras i CSRD-arbetet är nya för organisationen och saknar givna svar. Då krävs mod att lyfta frågorna till diskussion, även utan färdiga lösningar, för att gemensamt kunna fatta beslut om vilken väg företaget ska ta framåt.
Det du påverkas av – Regelverket
ESRS2
Glöm inte ESRS 2! Den har stor påverkan på både verksamhet och ledning, och fungerar som en viktig grund för den fortsatta analysen av övriga ESRS-standarder. I vårt projekt valde vi att arbeta parallellt med ESRS 2 och resterande delar av dubbel väsentlighetsanalys (DMA), och lät informationen successivt växa fram. En viktig lärdom, som vi insåg först i efterhand, är vikten av att tidigt utvärdera befintliga policys och förstå hur de är kopplade till DMA:n. Arbetet med policys blir allt mer centralt ju längre projektet fortskrider – både som underlag för analys och som verktyg för att omsätta strategiska insikter i praktiken.
IMA (Impact Materiality Assessment)
Undvik att återuppfinna hjulet, använd i stället EFRAG:s Excelmall för att utvärdera datapunkterna. Det är ett praktiskt verktyg som inte bara underlättar struktureringen av innehållet, utan också förbereder organisationen för framtida ESEF-taggning. Varje datapunkt i mallen har dessutom direkta hyperlänkar till det relevanta avsnittet i regelverket, vilket gör det enkelt att slå upp och tolka kraven vid behov. Börja gärna med ett utkast av IMA:n parallellt med DMA-arbetet men räkna med en ganska tidskrävande, detaljerad genomgång efteråt.
Så vad händer nu? Från rapportering till strategiskt hållbarhetsarbete
När vi nu närmar oss slutet av vårt första rapporteringsår under CSRD börjar vi verkligen märka skillnad i arbetet. Inom ett till två år ska projektet övergå till ordinarie förvaltning, och redan nu har vi, genom arbetet med DMA, IMA och hållbarhetsrapporten, påbörjat en översyn av koncernens gemensamma rutiner, policys, nyckeltal och riskutvärderingsmodeller. Målet är att integrera CSRD-arbetet fullt ut i den löpande verksamheten. Jag tror inte att CSRD är tänkt att leva ett separat liv vid sidan av den övriga affärsverksamheten. Tvärtom kan det bli en självklar del i både strategiskt och operativt arbete. Något jag redan nu kan lova är att det ger er en fördjupad förståelse av hela koncernen, inte bara inom miljö- och hållbarhetsfrågor, utan också kring synen på personal, styrning och regelefterlevnad. Var beredd på insikter som både överraskar och utvecklar.
Se möjligheten att använda CSRD som en katalysator för ökad kommunikation över avdelnings- och landsgränser. Arbetet är till sin natur både tvärfunktionellt och internationellt, vilket skapar stora möjligheter att lära av varandra och effektivisera gemensamma dataflöden. Plötsligt uppstår behovet av gemensamma definitioner. Vad menar vi med ’risk’? Hur beräknar vi olika nyckeltal? Ni får en unik chans att göra en grundlig genomlysning av verksamheten, från policys och rutiner till interna kontroller och regelstyrning.
Jag rekommenderar varmt att ta tillfället i akt att förenkla, effektivisera och optimera era arbetsflöden. Inte minst eftersom en översyn av den interna kommunikationen ofta leder till konkreta operativa förbättringar. Kollegor som tidigare aldrig haft kontakt börjar prata med varandra, och det är en vinst både för de anställda och för organisationen som helhet.
CSRD Omnibus och kommande förändringar
Det är svårt att idag skriva en artikel om CSRD utan att kort berätta om EU-kommissionens arbete med regelverket. Ingen har väl missat CSRD Omnibus som bl.a. skjuter fram rapporteringen för mindre bolag i två år. Grundtanken är att kommissionen ska kunna förenkla regelverket under tiden så att mindre bolag (under 1000 anställda) kommer att kunna rapportera utifrån VSME-regelverket, alltså CSRD-regelverket för frivillig rapportering av små bolag. Jag sitter med i referensgruppen som stödjer i framtagandet av de nya rapporteringsmallarna och utifrån det jag har sett så kommer mycket att bli enklare.
Utöver Omnibus-förslaget så har även fler regelförändringar lagts fram som kommer att gälla samtliga rapportörer. Sammanfattningsvis så innebär förenklingarna;
- en revision av direktivets struktur, dvs förenklingar kring t ex korsreferenser
- Förenklingar kring materialitetsbegreppet, dvs man ska bara rapportera på det som anses materiellt, övrigt behöver inte nämnas
- Utvärdering av möjliga minskningar av den administrativa belastningen t ex när andra regelverk redan finns (t ex GDPR) eller det finns risk att sekretessbelagd information omfattas
- Omfattande minskning av antalet datapunkter, delvis genom att ändra obligatoriska krav till frivilliga krav och genom borttagning av datapunkter.
Kom ihåg att detta än så länge bara är förslag och att vi än så länge inte vet vilka datapunkter som omfattas. Men en sak vet vi; det blir aldrig tråkig med CSRD! Jag hoppas att ni vill följa med mig till min sista artikel, där jag kommer att kunna sammanfatta hela vår CSRD-resa. Vi ses i september!
